Solen skiner, snön smälter vilket i sig resulterar i att det nu är lerigt som tusan på tomten så nu är perioden här då det är helt omöjligt att hålla golven rena. För så fort djuren kommer in så drar dom med sig leran in så golven ser allt annat än fräscha ut för tillfället. Ska trots det dammsuga och torka av de leriga golven innan jag börjar med middagen. Kan ju inte bara strunta i städningen bara för att det är lerigt ute, även om jag måste erkänna att det känns väldigt frestande. 
 
Annars då, har varit på en promenad med Dizel, det är ju att han är en sån soffpotatis som han är och att vi har en rätt så stor tomt som han kan springa på för jag har varken haft tid ork eller lust till att gå några promenader sen allt hände med att jag fick sluta jobba.
Hamnade i någon typ av likheltighet där jag struntade i allt, vad var det för mening med allt. Men nu då jag mår lite bättre och fått lite tid på mig att sörja så känns det inte bra men ändå lite bättre. 
 
I morse då jag vaknade så kände jag bara att nu är det slut på att älta allt som varit inget blir ju som bättre för det, det är ju som det är och nu är dags för mig att titta framåt och kämpa mig upp igen. Så nu är det dags att börja med att gå på en promenad varje dag, för helt ärligt så behöver både jag och Dizel det.
 
 
Då vi kom hem så invigde jag lilla altanen som nu är nästintill snöfri igen med en mugg kaffe. För hur det än är så smakar kaffe helt annorlunda då man får sitta i solen och lyssna på fågelkvitter. Passade även på att ringa mormor en sväng då jag satt ute, det var nämligen på tok för länge sen jag pratade med henne. Det blev den energiboost jag behövde för att orka göra lite här hemma, så efter att jag skrivit klart här så tänkte jag dammsuga innan det är dags att fixa middagen till dess att Peter kommer hem. 
 

Kommentera

Publiceras ej